Aktieägarlån eller aktieägartillskott – vad är skillnaden och vad passar ditt företag bäst?

INLEDNING
Att som aktieägare skjuta till kapital till sitt eget bolag är en vanlig åtgärd, särskilt i tider av expansion, tillfälliga likviditetsproblem eller investeringar. Men hur du gör det kan ha stor betydelse för både bolaget och dig som ägare. Två vanliga vägar är aktieägarlån och aktieägartillskott. Även om de båda innebär att pengar förs in i företaget, skiljer de sig åt i både bokföring, återbetalning och skattemässig hantering. 

Vad är ett aktieägarlån? 

När du som aktieägare lånar ut pengar till ditt eget aktiebolag kallas det för ett aktieägarlån. Det fungerar i grunden som ett vanligt lån – bolaget får in pengar och blir skyldig att betala tillbaka. Det är vanligt att parterna, alltså bolaget och aktieägaren, skriver ett skuldebrev där det tydligt framgår hur mycket som lånats ut, om ränta ska betalas och när återbetalning kan eller ska ske. 

Lånet bokförs som en skuld i bolagets balansräkning och påverkar därmed soliditeten – alltså relationen mellan eget kapital och skulder. Ju mer lån, desto mer skuldsatt ser bolaget ut, vilket i vissa fall kan påverka hur externa finansiärer eller leverantörer ser på bolaget. 

En fördel med denna lösning är att det finns möjlighet att ta ut ränta, vilket kan ge dig som aktieägare en viss avkastning. Samtidigt ska räntan vara marknadsmässig och beskattas som kapitalinkomst. 

Vad är ett aktieägartillskott? 

Ett alternativ till lån är att tillskjuta kapital till bolaget utan att det bokförs som skuld. Det kallas för aktieägartillskott och stärker det egna kapitalet i företaget. Det finns två varianter: 

Ett villkorat aktieägartillskott innebär att du som aktieägare kan få tillbaka pengarna, men först när bolaget går med vinst eller kan besluta om utdelning. Återbetalningen är alltså inte garanterad, men möjlig under rätt omständigheter. 

Ett ovillkorat tillskott innebär att pengarna blir en permanent del av bolagets kapital, utan rätt till återbetalning. Det är ett sätt att långsiktigt stärka bolaget, till exempel inför en ny investering eller när man vill visa stabilitet för externa intressenter. 

Tillskott bokförs under eget kapital och förbättrar därmed företagets soliditet, vilket kan vara en fördel om man söker extern finansiering eller vill signalera stabilitet till leverantörer. 

Skillnader i praktiken 

Den kanske mest avgörande skillnaden mellan ett aktieägarlån och ett tillskott är hur pengarna behandlas i bokföringen och vad det innebär för framtiden. Ett lån är en skuld – bolaget är skyldig dig pengarna. Ett tillskott är eget kapital – bolaget får behålla pengarna utan krav på återbetalning (såvida det inte är villkorat). 

Det betyder också att ett lån påverkar soliditeten negativt, medan ett tillskott förbättrar den. Behöver bolaget visa finansiell styrka, till exempel inför en bankkontakt, kan ett tillskott vara mer gynnsamt. 

En annan skillnad ligger i flexibiliteten. Med ett lån kan du som aktieägare ha större kontroll över när och hur pengarna ska betalas tillbaka. Med ett tillskott, särskilt ett ovillkorat, avstår du den möjligheten – pengarna är i praktiken “låsta” i bolaget. 

Fördelar och nackdelar – vilket alternativ passar bäst? 

Aktieägarlån kan vara ett smart sätt att snabbt tillföra kapital, samtidigt som du behåller möjligheten att få tillbaka pengarna – ofta på ett flexibelt sätt. Det passar bra vid tillfälliga behov, eller när du tror att bolaget snart åter är likvid. Nackdelen är att det ökar skuldsättningen och potentiellt påverkar hur andra ser på bolagets ekonomi. Dessutom måste ränta hanteras och deklareras korrekt om den tas ut. 

Aktieägartillskott å andra sidan, särskilt de ovillkorade, kan ses som ett långsiktigt åtagande. Du stärker företagets egna kapital, förbättrar nyckeltal och gör bolaget mer attraktivt i kontakt med banker eller nya investerare. Men du ger också upp rätten att få tillbaka pengarna, om du inte formulerar ett särskilt villkor om det. 

Ett alternativ många företag väljer är en kombination: att först ge ett aktieägarlån och därefter – om behov eller möjlighet finns – omvandla det till ett aktieägartillskott. Detta bör dock hanteras noggrant och dokumenteras korrekt. 

Några saker att tänka på 

Många småföretagare gör felet att inte dokumentera lånet korrekt, särskilt om det sker mellan dig som privatperson och ditt eget aktiebolag. Ett muntligt avtal räcker inte. Ett tydligt skuldebrev med villkor kring ränta och återbetalning rekommenderas starkt – inte minst för att undvika problem vid en eventuell granskning från Skatteverket eller om du säljer din andel i framtiden. 

Samma gäller vid villkorade tillskott – dokumentera vilka villkor som gäller och när återbetalning kan ske. Saknas dokumentation riskerar du att pengarna behandlas som ovillkorat tillskott, oavsett din avsikt. 

Skattemässigt finns också skillnader. Ränta från aktieägarlån beskattas som inkomst av kapital. Tillskott påverkar inte beskattningen direkt, men kan påverka möjligheten till framtida utdelning eller avdrag. 

Sammanfattning 

Vilket alternativ som passar bäst beror på ditt bolags behov och din långsiktiga plan som ägare. Om du behöver en flexibel lösning där pengarna kan betalas tillbaka – välj aktieägarlån, men se till att dokumentera allt korrekt. Om du i stället vill stärka bolagets balansräkning och inte har behov av att få tillbaka pengarna – välj aktieägartillskott. 

Vill du ha en balans mellan trygghet och flexibilitet? Då kan ett villkorat tillskott vara ett bra mellanting.