Testamente

Ett testamente är en handling man beskriver vad som ska hända med ens kvarlåtenskap den dag man går bort. Exempelvis kan man skriva om någon ska få en särskild sak eller en viss andel av arvet. Man kan också skriva villkor som ska gälla för det som någon ärver, till exempel att det ska vara enskild egendom.

Ett inbördes testamente är ett testamente som två personer, ofta makar eller sambor, skriver tillsammans där var och en av dem förordnar om sitt arv. Generellt vill de som skriver inbördes testamente ge varandra en ömsesidig arvsrätt.

I ett testamente går det att reglera vem som ska ärva dig vid din bortgång. Det går dock inte att bestämma vad som ska vara enskild egendom inom ramen för ett äktenskap, och därför inte delas lika i en framtida bodelning. Den frågan regleras i ett äktenskapsförord (länk till äktenskapsförord).

I ett testamente går det inte heller att bestämma vad som ska ingå i en eventuell bodelning mellan sambor, det måste bestämmas i ett samboavtal.

Testamentet kan fylla många funktioner och är viktigt för många av oss. Här är några exempel på varför man kan behöva skriva sitt testamente.

• Sambor ärver inte varandra enligt lag. Om man vill att ens sambo ska ärva en om man går bort måste man upprätta ett testamente. Detta gäller oavsett hur länge de bott ihop och om samborna har barn ihop.
• Om inga arvingar finns enligt lag, och man inte upprättat något testamente, ärver Allmänna arvsfonden. Vill man att någon annan ska få arvet måste man upprätta ett testamente.
• Vill man att barnen ska ärva olika mycket måste man upprätta ett testamente. Annars får alla barn lika delar av arvet om inte ett testamente säger något annat. I testamentet kan man också skriva om någon ska ärva viss, bestämd, egendom.
• Om inte ett testamente säger annat så får särkullbarn hela arvet vid första makens bortgång, Detta kan till viss del undvikas genom ett testamente och på så sätt kan man skydda sin efterlevande make.
• Om vill man att delar av kvarlåtenskapen ska gå till ett en organisation inom exempelvis välgörenhet måste man skriva det i sitt testamente.

En arvinge är den eller de personer som har rätt att ärva enligt lagen. Arvslotten är den andel av kvarlåtenskapen efter en person som en arvinge har rätt till.

Laglotten är hälften av ett barns arvslott dvs. den del av arvet som barnet har rätt att få och som inte går att testamenteras bort.

Om det inte finns ett testamente gäller den arvsordning som följer av lagen. I lagen delas arvingar in i olika grupper, så kallade arvsklasser.

Den avlidnes barn och barnbarn, dvs. bröstarvingar, ärver i första hand och tillhör den första arvsklassen. Är man gift och endast har gemensamma barn ärver dock den efterlevande maken före gemensamma barn. Efterlevande make ärver om man är gift och inte har några barn. Har man särkullbarn (barn från tidigare förhållande) ärver de direkt vid en förälders bortgång.

Finns det inga bröstarvingar och ingen make går man vidare till andra arvsklass. Den andra arvsklassen utgörs av föräldrar till den avlidne eller syskon om föräldrarna inte längre lever.

I den tredje arvsklassen finns far- och morföräldrar. Om någon av dessa är avliden ärver dennes barn, det vill säga den avlidnes moster, morbror, faster eller farbror, sin avlidne förälders del. Kusiner och andra släktingar ärver däremot inte.

I samtliga arvsklasser gäller att barn träder i avliden förälders ställe. Tex delar två barn till ett arvsberättigats syskon på syskonets arvslott, om han eller hon inte är i livet när arvet ska delas ut.

Genom att upprätta ett testamente kan man sätta den arvsordning som gäller enligt lag, helt eller delvis, ur spel.

Om du inte har några barn kan du testamentera bort hela arvet efter dig. Om du har barn har de alltid rätt att få sin laglott. Laglotten är i regel hälften av det du äger.

Om du skulle vilja att dina barn avstår från sin laglott är det möjligt att skriva en önskan i ditt testamente. Men detta är ingen garanti utan de har rätt att kräva ut sin laglott oavsett vad du skriver i ditt testamente.

Ett inbördes testamente är detsamma som ett gemensamt testamente. Det vanligast förekommande är mellan makar eller sambor, och innebär att två personer, i ett och samma testamente, ger varandra ömsesidig arvsrätt. I testamentet skriver man dels vad som ska hända när den första maken eller sambon avlider, och dels vad som ska hända när båda makarna eller samborna har gått bort.

Barn har alltid rätt att få en viss del av arvet efter sina föräldrar, dvs. laglott. Laglotten utgör i regel hälften av arvet efter dig. Om du vill att dina barn avstår från sin laglott kan du skriva en önskan i ditt testamente. Denna önskan tar dock inte bort deras rätt, och förhindrar dem inte att kräva ut sin laglott om de vill.

Om du är ensamstående ärver i första hand dina barn. Om du inte har barn eller barnbarn ärver dina föräldrar. Finns inte dina föräldrar kvar i livet går arvet till dina syskon och syskonbarn. Har du inte några närmare släktingar än kusiner, och inget testamente är skrivet, går arvet till Allmänna arvsfonden.

Ett testamente ska inte registreras någonstans men var noga med att säkerställa att det kommer fram när du har gått bort.